Vi har gjort en lista med en del begrepp som används i Uwe Timms I skuggan av min bror för att underlätta förståelsen. Skicka gärna ett mejl till info@thorenochlindskog.se om du stöter på något annat som behöver en förklaring, så kan vi uppdatera listan.
/Johan
Armén, se Wehrmacht nedan.
Babij Jar är en ravin i närheten av Kiev i Ukraina. Under andra världskriget utfördes där flera massakrer och uppskattningsvis 100 000 människor mördades där. Den mest kända massakern ägde rum den 29 och 30 september 1941 då nästan 34 000 ukrainska judar sköts ihjäl.
Consul, se Organisationen Consul nedan.
Erzberger, Matthias (1875-1921), tysk publicist och politiker, medlem i Tyska centrumpartiet, som stod den katolska kyrkan nära. Tysklands finansminister från 1919 till 1921 då han mördades. Redan 1920 utsattes han för ett mordförsök och träffades av två kulor som en f.d. fänrik avlossade. Fänriken dömdes för mordförsök till 18 månaders fängelse.
Femdomstolar dömde i brottmål under medeltiden i Tyskland och hade sina rötter i den forngermanska rätten. Under 1400- och en bit in på 1500-talet växte sig femdomstolarna sig starka som en följd av de kaotiska förhållandena som striderna mellan påve- och kejsarmakten förde med sig. Femdomstolarnas medlemmar både utdömde och verkställde straffet. Läs mer på Wikipedia.
Femmord kallas en rad politiska mord under Weimarrepublikens första år. Läs mer Wikipedia.
Frikår är en gammal benämning på förband som deltar i gerillakrig. Efter första världskriget slut kom frikår i Tyskland (Freikorps) att beteckna förband av frivilliga som bildades av hemvändande tyska soldater och som tyska regeringen satte in för att säkra gränserna mot bl.a. Polen och de baltiska staterna. Versaillesfördraget krävde dock att frikårerna skulle upplösas, och när frikårerna upplöstes rekryterades många av medlemmarna till paramilitära organisationer som SA, SS och Stahlhelm.
Käthe Kollwitz affisch ”Nie wieder Krieg!” (Aldrig mera krig!). Läs mer på Wikipedia.
NSV (Nationalsozialistische Volkswohlfahrt) var nazistpartiets välgörenhetsorganisation.
OBH (Oberbefehlshaber des Heeres) var förkortningen för tyska arméns överbefälhavare som var Adolf Hitler.
Organisationen Consul var en tysk, nationalistisk terrororganisation och hemlig sammanslutning under Weimarrepubliken. Målet var att destabilisera det demokratiska systemet för att på så sätt få till stånd en revision av Versaillesfördraget. Medlet var mord på Weimarrepublikens företrädare, t.ex. finansministern Matthias Erzberger (1875-1921), utrikesministern Walther Rathenau (1867-1922) och politikern Karl Gareis (1889-1921). Organisationen hade även en betydande roll vid grundandet av SA, och i Tredje riket firades organisationens medlemmar som hjältar.
Rathenau, Walther (1867-1922), tysk industrimagnat, författare och politiker. Utnämndes till tysk utrikesminister 31 januari 1922 och mördades 24 juni samma år; på öppen gata i Berlin attackerades hans bil med handgranat och maskingevär.
RFSS var den gängse förkortningen i Tredje riket för Reichführer-SS, dvs. chefen för SS, en funktion som mellan 1929-1945 innehades av Heinrich Himmler.
RSHA (Reichsicherheitshauptamt) bildades genom sammanslagning av SD och SiPo kan sägas ha varit ansvarig för SS’ polisiära funktioner.
SA är en förkortning för Sturmabteilungen (stormavdelningar) och var nationalsocialisternas kampförbund under Weimartiden. Det grundades 1921 för att skydda nazistiska möten samt terrorisera, skrämma och attackera politiska motståndare. SA, som också kallades brunskjortorna, ansågs vara proletärt och socialradikalt. Efter det att Hitler kom till makten 1933 steg antalet medlemmar till 4 miljoner, och började ses som ett hot av stora delar av NSDAP, vilket ledde till de långa knivarnas natt 30 juni 1934, då SA:s främsta ledare likvideras. Därefter halverades och avväpnades SA och förlorade både makt och inflytande men fortsatte att existera fram till krigsslutet.
SD (Sicherheitsdienst des Reichführers-SS). Nazisternas säkerhetstjänst och en del av SS, grundades 1931 av Heinrich Himmler med uppgift att övervaka politiska motståndare men även nazistpartiets medlemmar. SD utövade till viss del samma uppgifter som både Gestapo och underrättelsetjänsten och kan ses som en konkurrerande organisation till dessa. 1944 uppskattades denna terrororganisation ha över 6000 heltidsanställda och ca 30 000 informella medarbetare. I Nürnbergrättegångarna klassificerades SD – tillsammans med SS och Gestapo – som förbrytarorganisation.
SiPo var den rikstäckande säkerhetspolisen i Tredje riket där både Gestapo och kriminalpolisen ingick som enheter. SiPo lydde direkt under SS-chefen Heinrich Himmler och leddes av Reinhard Heydrich.
SS (Schutzstaffel der NSDAP) grundades 1925 och var en speciell organisation inom NSDAP och ansvarig för Adolf Hitlers personskydd. Till att börja med var SS en del av SA, men blev efter de långa knivarnas natt (Röhm-kuppen), en egen enhet, och fick under de kommande åren allt mer makt. Fr.o.m. 1939 kan man beskriva SS som en paraplyorganisation för en hel rad organisationer – som SD, Waffen-SS, SiPo (SS egna säkerhetspolis) och RSHA – som medverkade aktivt i och var ansvariga för nazisternas folkmord på judar, romer och många andra folk.
Waffen-SS var ett militärt förband inom SS med rötterna i Hitlers livgarde. Fr.o.m. sommaren 1940 en självständig militär organisation vid sidan av armén (Wehrmacht). Fram till 1943 bestod SS endast av frivilliga och som mest hade SS nästan 1 miljon medlemmar. 1941 började Waffen-SS även att värva utländska frivilliga, och i mitten av 1944 var mer än hälften av SS medlemmar utländska frivilliga. I Waffen-SS ingick även de så kallad ”dödskalleförbanden” som vaktade koncentrationslägren. I början av 50-talet organiserade sig nästan en kvarts miljon västtyska Waffen-SS-veteraner i organisationen HIAG för att tillvarata sina intressen. Liknande organisationer fanns även i andra länder, t.ex. Österrike. Ett av HIAG:s uttalade mål var att samhället i juridiskt perspektiv skulle se SS-soldater som vanliga soldater.
Wehrmacht var den reguljära tyska armén till skillnad från SS.
Weimarrepubliken kallas tiden mellan första världskrigets slut (1919) och nazisternas maktövertagande 1933. Med Weimarförfattningen, som antogs den 11 augusti 1919, infördes bl.a. allmän och lika rösträtt för män och kvinnor i Tyskland.